söndag!
Annars har vi inte gjort så mycket idag. Vi var ute lite på gården på eftermiddagen och funderade på hur fan vi ska kunna göra för att skärma av vår tomt från hyreshuset. Vi är så trötta på att inte kunna nyttja vår tomt utan att alla i hyreshusen sitter och glor på oss. Hela känslan med att ha en egen tomt försvinner. Och ingen av oss trivs. Och att vänta till att häcken vuxit sig hög och tät är inget alternativ alls faktiskt. Det ska ju inte vara så att man ska behöva gå hem till mamma och pappa för att kunna vara ute med barnen. När man har en egen stor gård. Så vi måste köpa och bygga ett plank som man får förankra i marken på nåt vis hela vägen där. Det får fan kosta vad det kosta vill. Annars är det ingen glädje för oss att ens bo i hus. Då kan vi lika gärna sälja och flytta till lägenhet. För nu står vi med 1200 kvadratmeter tomt. Som ska skötas men som vi inte vill nyttja.
Känns bara så sorgligt att man inte tänkte på detta innan man köpte huset. För det förstör så mycket av glädjen då det går mot våren. På vintern går det bättre. Men så fort det börjar bli varmt och man vill börja gå ut så kommer ångesten och sorgen att man valde ett hus med så dåligt läge. Även om huset i sig är allt man önskar så är inte tomten det. Jag önskar att man hade som mamma och pappa. Deras gård är perfekt. Det är typ en granne som kan se en. Vi har 30 lägenheter som har full insyn. Plus att de som bor där sitter två meter från vår tomtgräns med stolarna vända mot vår tomt och där sitter de och ser på allt vi gör. Känns inte alls okej. Jag vill kunna leka med mina barn eller kratta gräsmattan utan att känna att folk stirrar på mig.
Ja, det har varit dagens dilemma. Vi har gått omkring och funderat på det hela dagen. Jag pratade dock med ordförande i bostadsrättsföreningen och hon lovade att hon skulle godkänna att vi får sätta upp nåt plank av når slag. Tack och lov.
Vi får bara se hur mycket det kan komma att kosta. Det är egentligen ingenting som vi har råd med. Men det är tredje sommaren i huset. Vi vill kunna njuta av den. Vad kan det vara värt?!
Ja, nu ska jag försöka sova lite. Det kommer en ny dag i morgon som jag ska orka med. Jag ska göra mina avslappningsövningar nu innan jag somnar. Jag hoppas att om jag gör dom varje kväll så kanske det på lång sikt gör mig lugnare. Och i morgon skulle den där andra läkaren ringa mig. Jag hoppas att han är bra. Att jag får hjälp snabbt.
Over and out! Puss till mormor min. Den enda trogna följaren jag har på bloggen.
