jacessans.blogg.se

Till och med Celia sa idag att hon såg fram emot att fara på skolan i morgon. Vi har färgat hennes hår ikväll och det blev fint. Så nu känner hon sig ny och fräsch. Sånt är alltid härligt. 

Idag fick jag på alla överdragen på soffan så nu känns det mer städat och fräscht. Milton tyckte att kuddarna luktade så gott att han ville prova äta på dom. 

Apropå mat så åt vi middag hos mamma och pappa idag. Det blev snabbmat från sibylla.  Skönt att slippa stå vid spisen. Gott med något salt. Millas aptit har inte riktigt kommit tillbaka. Men å andra sidan så har hon ju lite att ta av så jag känner mig inte särskilt bekymrad över att hon äter sämre under en period. Dom är då pigga och fulla i liv i övrigt. Så allt är som det ska vara.  

Jonas skrev idag på alla papper för sitt nya jobb. Eller sitt gamla jobb, men sin nya arbetsgivare. Så nu är han officiellt Bolidenanställd.  Jag är så glad för han skulle och stolt. Äntligen fick han utdelning för allt han kämpade när han läste upp sina gymnasiebetyg enkomt för att kunna bli anställd av Boliden.  Detta är en otroligt skön sak för framtiden. Nu vet vi att han har ett fast och stabilt jobb på ett ställe där han verkligen trivs. Och han är så värd detta. 

Nu är det bara mig kvar att få ordning på. Men det är inte lika enkelt. Jag är ett lite mer spårlöst fall. Jag har så många drömmar och planer. Måste bara vänta till jag kommer bättre överens med mig själv och min egen kropp igen innan jag kan börja försöka skrida till verket. Jag måste lära mig att hitta ett sätt att hantera min vardag på ett sätt så att jag faktiskt klarar av det utan att vara fastkletad i väggen hela tiden och bryta ihop av minsta stress eller motgång. Men jag jobbar ju i alla fall på det. Och just nu så känns det som att mitt uppdrag som mamma kommer först även om det är dåligt betalt i pengar och inte ser snyggt ut i ett cv. Men att Celia ska må bra och lyckas i skolan är mitt prio ett just nu. Och det krävs mycket energi av mig att försöka hjälpa henne dit eftersom att jag inte är en så välfungerande människa så behöver jag kämpa så mycket hårdare när jag försöker. 

Men jag har drömmar. Jag vill så mycket.

Jag måste bara vänta till det faktiskt rent realistiskt finns en chans att jag ska kunna förverkliga något utav det.  Och där är jag inte ännu.  Jag får ha små små delmål och låta allt ta den tiden som det behövs. Bara för att saker tar längre tid än beräknat betyder det inte per automatik att man har misslyckats. 

En sak som jag mer och mer funderar på just nu är en sak som jag pratar mycket med min psykolog om. Att fundera ut vad som jag behöver göra för att tanka energi. Ladda batterierna. Jag har så svårt för det där. För jag har inga hobbys. Jag har ingenting egentligen som jag tycker om att göra där jag unnar mig tid att få ha kul osv. Mitt liv är ju i stadiet där jag endast är mamma, hushållerska, äter, sover och skiter. Totalt meningslöst. 

Jag har mer och mer börjat fundera på att börja träna. Gå långa promenader eller rent skaffa ett gymkort. Träna upp kroppen. Få göra av med min negativa energi och kanske få ny positiv energi som kanske leder till mer ork. Dessutom skulle det vara en stund som är min. Då jag får utrymme att rensa hjärnan. Och bara vara. Frågan är bara hur jag ska orka komma igång med något sådant nu när energi reserven är i botten. 

Jag tror att om jag bara kunde trotsa mig själv till att komma igång så skulle jag börja må så mycket bättre. 

Måste bara se när jag skulle kunna ta mig den tiden. 

Över and out!