söndag

I början av sommaren så skulle jag ju klippa en sommarfrilla på Milton som då hade fått riktigt långt hår som mest bara hängde platt och inte alls såg speciellt bra ut, så jag tänkte att jag skulle klippa det en bit för att han skulle se snygg ut. Well. I fucked up! Jag lyckades på något vänster klippa det fel så det bara var lika bra att bara raka av hela skiten till bara någon millimeter. Han var så ledsen och jag höll rent på att börja gråta själv när jag såg hur besviken han blev. Sen dess har jag inte fått ens titta på hans hår typ. Han säger -i don't trust you anymore!! Och det kan jag förstå. Men jag har försökt förklara att jag har klippt honom typ 50 ggr och alla dom gångerna har det blivit bra och att jag bara har gjort fel en enda gång. Jag har försökt övertala honom länge nu att få klippa bara sidorna lite kortare för att han inte ska se ut som en jofa hjälm på skallen. Han har så rund skallform att när håret är lika långt på sidorna som uppe på huvudet så ser  han nästan ut som en liten boll. Ikväll lyckades jag äntligen övertala honom och jag var såååå försiktigt och klippte så lite som nöden krävde bara för att han skulle bli nöjd och få tillbaka lite förtroende för mina skills igen. Inte för att jag precis har några. Han blev tack och lov nöjd. Och snygg. 


 Jag kanske är en smula partisk men jag tycker att han är väldigt vacker min pojke. 

Annars har det varit en rätt lat men bra dag. 
Milton har haft en kompis hemma i flera timmar och det har gått JÄTTE bra. Känns skönt att han faktiskt kunde ha en kompis utan tjafs. Däremot så tycker jag lite synd om lillasyster som aldrig får ha kompis och inte får vara med grabbarna, det är inte alltid kul att vara minst. Tack och lov har dom ändrat hennes tider på förskolan så att hon ska få vara där samma tider som hennes kompis som hon leker så bra med. Jag funderar på att kolla om inte hon kan komma och vara med henne hemma någon dag för hon bor jätte nära oss den flickan. Det är bara det att jag inte är förtjust i att ha ansvar för andras barn. Inte när dom är så små framför allt.

Idag var jag och hälsade på Lillan och sedan gick vi förbi farmor. Det var riktigt trevligt att få träffa henne, det är alldeles för sällan. Och ändå bor vi så nära.

Jag fick biljetter till tisdagens hemmamatch av min före detta svärmor. Alltså celias farmor. Hon tänkte att jag och Jonas skulle få gå tillsammans, men han jobbar eftermiddag i veckan. Så jag frågade mamma om hon kan sitta barnvakt och det sa hon att hon kunde om hon bara är frisk till dess. Hon är jätte förkyld med feber stackaren. Och jag hoppas att hon hinner bli frisk. Inte bara för att hon ska sköta barnen, men också för att jag är rädd att hon ska få lunginflammation annars. Hon har ju fått det flera gånger när hon varit sjuk länge.
Men det skulle vara så himla kul att få gå, och eftersom att Jonas inte kunde följa så frågade jag pappa och han ville följa så då har vi liksom en dejt. 

Näe nu har jag inte mycket mer att förtälja. Jonas sitter och spelar dator, pang pang spel med Celia,  hennes syster och systerns mamma, jag är dödstrött och alldeles redo för sängen. 
Över and ut