Hade varit modern

Idag har jag haft en stund då jag har haft sjukt tråkigt. Så jag har ramlat in på lite olika bloggar. Jag har lyssnat på psykologipodden som jag tycker är sjukt intressant & man får verkligen lite koll och tankeställare.

Jag tänkte på hur populärt det har blivit att skriva och prata om psykisk ohälsa. Allt fler väljer att berätta om det. Det är nästan som att det har blivit ett slags mode & många gånger känns det som att det, (förutom smink, inredning och träningsbloggar) är "The shit" att skriva om.

Tänk om det hade varit det för typ 14 år sedan när jag satt på min första blogg och blödde ut mitt hjärta och skrev om min smärta. Fasen vad jag låg i framkant då. 🙄 

Men då räknades det som weird. Att man var gnällig och negativ. Som att man tyckte synd om sig själv. Idag är det helt annars. 

Idag är det inte lika tabu att erkänna att man mår skit. Att man har diagnoser, att man lever och lider som fan av att man mår piss och känner sig trasig inombords. Trots att man har allt en människa egentligen kan önska sig. En fin familj med människor man älskar. Fina barn.. Ett hyfsat fint hem. 

Men att man ändå har ett hål inom sig som är som en brunn som man inte kan fylla. Inte ens i sina bästa perioder. Men då kan man i alla fall stå ut. Även om man mestadels känner sig lite värdelös och otillräcklig. 😥

Just nu har jag mediciner som har funkat rätt bra
För första gången på tre år känner jag hopp om liv, även om jag ibland känner mig skör. 

Att lära sig om och förstå sin sjukdom underlättar så mycket. 

Att lära sig om hur hjärnan fungerar rent generellt som man lär sig av psykologipodden är nyttigt och intressant. 🤔
 
Det är helt galet hur hjärnan kan ställa till det. Och hur mycket omgivningen och tillgången till allt man matas om bara genom sin telefon kan påverka hur man mår och ser på sitt liv. När man mår bra så kanske det inte påverkar så negativt, men mår man dåligt tror jag att man lätt kan suga in allt som en svamp. Allt det där falska och ytliga & nästan tro på att alla andras liv är så där perfekta som bilderna vill ge sken av. Men man får inte glömma bort det faktum att allt inte alltid är så perfekt som vissa kan ge sken av. Alla har sina egna strider att kämpa. 🙄 Man ska inte döma boken efter omslaget
Oavsett om omslaget ser vackert eller tråkigt ut. 

Bara för att det inte syns betyder det inte att det inte finns. 

Livet är ingen jävla dans på rosor, men vem har sagt att det ska vara enkelt?!

Det var allt jag hade att säga för den här gången. Over and out! ❤️

Kommentera här: