Kvällis
Jag sa ju att jag skulle vara lat med gott samvete, men med handen på hjärtat så blev det inte riktigt så. För egentligen har jag då galet mycket saker jag vill eller borde göra. Tex så skulle jag vilja orka komma igång med att måla stolarna som vi köpte, men det kom ju liksom av sig när det helt plötsligt blev underbart väder. Vem vill sitta i en källare och måla stolar då? Jag försöker resonera så här att när hösten kommer har jag all tid i världen att ta itu med alla tråkiga måsten. Jag sparar hellre min energi till att ta vara på de få fina dagarna man får per år. För det är dom jag behöver för att orka med den långa vintern sen. 🙄
Jag har blivit bortskämd med att kunna gå till mamma och dricka kaffe en rätt så lång stund och ladda inför dagen i lugn och ro nu när jag har blivit så morgonpigg. Alla hemma sover 😴 minst 2 timmar till. Jag hinner samla mig för att orka med resten av dagen. Jag börjar bäva mig för den dagen då denna underbara rutin inte kommer att fungera längre. 😔
När morgonen kommer att börja med stress, tjafs, och få barnen till skolan. Göra mig själv klar. För snart ska jag ju faktiskt försöka komma ut i en sysselsättning. Jag är både rädd och förväntansfull på samma gång. Men kanske mest rädd.
I morgon ska vi få främmande och inte vilket främmande som helst. Min moster, "ingifta" morbror och min mormor. Dom kommer hela vägen från Norrbotten. Min mormor har aldrig sett hur vi bor så det känns så extra spännande. 😊 Min moster kanske vill köpa en av våra bebisar. Och skulle dom välja att göra det skulle jag aldrig kunna känna moha mer lycklig, för där vet jag att en katt nog aldrig kan få ett bättre liv. Och då får jag ju dessutom följa den resten av livet. Då skulle det inte alls göra lika ont i hjärtat 💔 att skiljas i början av oktober. Så jag hoppas och håller tummarna att dom verkligen ska falla pladask för ena tösen. För en flicka ville dom ha i så fall. 😁
I morgon måste vi till veterinären med Sampe-dampe IGEN för det visade sig att veterinären eller rättare sagt bägge veterinärerna som har undersökt hans testiklar har missat att skriva in det i hans hälsodeklaration. Vilket vi behöver intyg på när kullen ska registreras. Vi vet att båda sa att allt såg okej ut, men det hjälper ju inte det minsta om vi inte har det på papper. 🙄 Och i morgon är det åtta dagar sedan vi satt in chipet som ska göra honom tillfälligt steril. Så jag hoppas innerligt att kulorna inte har hunnit dra ihop sig.
Men dom sa att det tar 4 till 6 veckor innan chipet börjar fungera och få effekt. Det var bara tur att kvinnan från vår kattklubb kom igår, annars hade vi aldrig märkt att vi saknade intyget förrän det var för sent.
En annan sak som gör mig otroligt glad och stolt är att en mycket duktig och erfaren uppfödare faktiskt vill testa att låna honom redan i morgon för att se om han kanske hinner para sig med en av hennes fina honor som just kommit in i löpen. Förhoppningsvis så har inte hans chip hunnit kicka in än. Det är ju värt ett försök. Det finns ju ingenting att förlora på att försöka. Men det kommer att bli så konstigt att inte ha honom hemma. Den tiden han ska vara och flirta. 🤭🤪😂
Nu så ska jag försöka sova 😴 jag har en speciell dag att se fram emot i morgon.
Over and out. Önskar dig en god natt ❤️
Btw. Igår var det min & Jonas 3e bröllopsdag ❤️ och jag har aldrig varit så kär i honom som jag är nu. Snart nio år tillsammans och jag hoppas på minst 40 år till 