jacessans.blogg.se

Igår hade vi en riktigt mulen och grå dag men det passade perfekt för jag har varit så trött senaste tiden så jag tog tillfället i akt och passade på att sova halva dagen. Jag hade dessutom jätte ont i magen och ryggen. Och när det är dåligt väder så kan man ju rent tycka att det är mysigt att bädda ner sig i soffan och göra ingenting. Vila utan stress och dåligt samvete. 

Idag känner jag mig lite piggare än så länge. Så jag kanske behövde min vilodag. Jag ska inte påstå att jag sprudlar av energi. Men jag känner mig i alla fall inte så där trött att jag bara vill gråta. Idag är det också mulet men inte fullt lika så där mörkt och ruggigt. 

Idag skulle jag behöva åka på solbacken och köpa ett tikskydd till Julia som kom i löpen härom dagen. 🙄 🤔 Jag måste hitta ett rejält som hon inte kan ta av sig så enkelt. 

Vi väntar dessutom en tillfällig utökning i familjen. Jag har inte velat skriva om det för jag har varit orolig för att jag kanske har haft fel. Men när som helst nu borde vi få kissebebisar om allt går som det ska. Hon börjar vara väldigt rund våran lilla Savannah som i vanliga fall är så väldigt smärt i kroppen. Nu är jag mest nervös för att hon ska gå över tiden för då kan det gå illa. Och tyvärr vet vi ju inte exakt när hon blev dräktig utan bara på ett ungefär. 

Jag är bara så nervös. Jag har aldrig varit med när djur har fött. Och jag förstår inte hur jag ska kunna stålsätta mig så att jag inte blir så kär i bebisarna att jag inte kommer klara av att skiljas från dom sen. 

Jag hoppas bara att alla kommer ut friska och hela. Och att förlossningen går smidigt och så smärtfritt som möjligt för lillgumman. 

Och sen hoppas jag att vi ska hitta några riktigt fina och kärleksfulla förevigt hem till bebisarna. Eftersom att vi inte har varit på en massa utställningar med våra så har vi ju inga fina meriter att skriva in i deras CVn men däremot så kan vi skryta med att dom är världens finaste individer. Och alla nödvändiga tester är ju gjorda innan så vi vet ju att dom är friska som nötkärnor. Sen har dom ju själva föräldrar med fina titlar, champions och så vidare. Men, jag är egentligen inget mega-fan av kattutställningar. Det är ju bara en grej som roar människor, katterna har ju absolut ingen glädje av det. Och jag kan känna att det går lite överstyr med såna där saker. Som Samson tex. I mina ögon är han hur snygg som helst, men på utställning så skulle dom kanske klaga över att han är för "mörk" för rasstandarden inom hans färgkod. 🙄 Och?! Skönhet ligger ju i betraktarens öga. Savannah däremot tror jag skulle kunna få väldigt fina omdömen. Hon blev ju excellent 1 på utställningen när dom var kattungar med riktigt fina lovord. Samson däremot hade en nackdel för hanar får ju bredare ansikten med åren och han växte snabbt och blev en bjässe i kroppen, men ansiktet hann ju inte med. Men domaren trodde absolut att han hade förutsättningar att bli en väldigt stilig katt. Han varnade bara just för att han kunde bli för mörk och att vissa domare inte gillar det. Men om man bara köper en katt för att få en bästa vän för livet då spelar det ju ingen roll om den har någon nyans mörkare på ryggen. 🤔

Samson kompenserar med en otroligt mysig tillgivenhet och charmig personlighet. Och det är bra mycket viktigare tycker jag. Savannah är också en mysig prick. Inte kanske lika uppmärksamhetskrävande utan lite mer som en vanlig katt. Men hon är kärleksfull. Gillar att prata och är allmänt snäll och rar. Samson är mer framåt. Nyfiken. Vill vara med där det händer. Han är lite som en hund. Följer en gärna överallt och kollar vad man pysslar med. Han älskar att ligga på en i soffan och blir som en geleklump av sju kilo kärlek. Savannah ligger hellre bredvid i stället för på. Hon gillar att hålla en sällskap i köket och på toan och ääääälskar att bli kammad. 2 underbara individer som förmodligen kommer att få minst lika underbara ungar. 

Näe, det var det om det. 

Over and out